Sidor

fredag 18 december 2009

Go Västerås!

Hihi, vad glad jag blir när jag läser att min gamla barndomsstad satsar stort på teknik, 1-1 och dessutom verkar avsätta pengar till det.

Sen är det ju oerhört intressant att läsa tidningarnas rubriker och reaktionerna från allmänheten i Västerås, både föräldrar och lärare. Först blev jag lite smått nedstämd över alla negativa kommentarer, men sen läste jag kloka svar och tänker att det är helt SUVERÄNT att det blir debatt, tillfälle att diskutera, ventilera och lyfta fram för- och nackdelar med "modern" teknik i undervisningen. Pedagogik, undervisning, lärande - det ska stötas och blötas, ifrågasättas och tänkas till kring. Ofta.

Datorn varken kan eller ska ersätta läraren. Jag förstår inte hur man ens kan tänka tanken. Läraren är ju precis lika viktig som alltid. Kanske till och med viktigare. Läraren ska givetvis fortsätta entusiasmera, vara närvarande (vilket man kan vara även om man inte är i rummet fysiskt), stötta och hjälpa eleverna framåt, anpassa och individualisera. Det handlar bara om att ta in andra redskap och verktyg och det handlar kanske om att se sin roll som lärare på ett annat sätt. Mer flexibelt?! Det finns en okunskap och en stor oro inför detta "nya" sätt att arbeta och tänka kring lärande i skolan. Hos både lärare och föräldrar. Kommentarer som "nu kommer ju barnen bara sitta ännu mer framför datorn, de kommer spela och chatta och inte göra någon nytta". Men tänk istället att det nu finns fler möjligheter att faktiskt visa barnen vad man mer kan ha en dator till. Och det finns möjligheter för barnen att faktiskt visa vuxna vad man mer kan ha en dator till...

Så go Västerås! Jag ska med intresse följa Västeråsläraren Dan Svanboms blogg För Sverige ITiden.

Och go Lund! Och go alla andra städer och skolor som vill kämpa för att gå framåt och inte fortsätta att stå still.

Och go Johanna som tar jullov om några dagar och på allvar ska prova att koppla ner, koppla bort och koppla av. Läsläsa, äta godis och bara, bara slappa. God Jul!



(artikel med kommentarer i VLT här)

onsdag 16 december 2009

The golden age of education.. !?

Jag såg just trailern till Lord Puttmans film om utbildning...
We are the people we´ve been wating for



Ganska talande, tycker jag.
Fler klipp från filmen: we-are-the-people/videos . Visst hade det varit intressant med en liknande dokumentär över utbildningen i Sverige! Eller det finns det kanske redan?

tisdag 15 december 2009

Revolution och ekvation...

Kom till jobbet i morse och skulle sätta igång med allt jag måste hinna... Skulle bara spana in omvärlden lite först (vilket visserligen också ingår i arbetsuppgifterna, även om jag inte riktigt har tagit det till mig att jag faktiskt "får lov" att ägna arbetstid och inte fritid åt det).. och då hamnade jag via IT-mammans blogg på Dr Po:s blogg och läste hans klockrena och fnissframkallande inlägg om att bygga ett bullshitfilter vilket sen ledde mig till filmen nedan om sociala medier. Kolla den och fundera på frågan i slutet "Do you still think social media is a fad?"

Efter lite omvärldsspaning tänker jag att här finns så fantastiskt många i detta avlånga land som är helt och totalt inne på att skolan behöver förändras, att synen på lärande är förlegat på många sätt.. och ändå är det som Anders Erenius skriver uppförsbacke när man vill vara kreativ och gå utanför ramarna. Hm. Ekvationen går inte ihop. Eller gör den det och det är bara jag som fortfarande inte fattat det där med ekvationer?

lördag 5 december 2009

Jorden är platt!

"Det övergripande budskapet är att skolans undervisning måste bli mer holistisk, mer flexibel och syfta till ett livslångt lärande, som inte enbart omfattar arbetslivet utan rör hela tillvaron."

Idag tänkte jag inte alls fundera över jobb, skola och lärande. Idag skulle jag helt ägna mig åt att skrota runt i mitt hem. Men så tog jag en paus i skrotandet och läste Stefan Pålssons inlägg om den globala skolans utmaningar ,där citatet ovan är hämtat, och tja, då gick det liksom inte att stoppa tankarna. Jag tänker att jag nästan är glad att jag inte jobbar aktivt som lärare längre. För jösses, vilken utmaning! Å andra sidan är jag frustrerad över att jag inte jobbar som lärare längre. För jag vill vara med, vill arbeta i klassrummet för förändring. Förmedla det viktiga i att skolan inte längre kan se ut som den alltid gjort. Sen tänker jag att jag ju idag har ett jobb där jag kan förmedla och jobba för förändringar från annat håll. Och det är inte fy skam.

Jag hoppas verkligen att alla läser inlägget. Politiker, chefer, skolledare, pedagoger, elever, föräldrar.  Jag hoppas att de som läser reflekterar över hur samhället faktiskt ser ut idag, jämfört med igår och funderar på hur vi förbereder barnen bäst inför detta. Är det att kunna rabbla Hallands floder fram- och baklänges som är det viktiga? Är det relevant att slita sitt hår för att förstå integraler och ekvationer? Nej, verkligen inte. På en föreläsning jag var på häromdagen pratade man om det faktum att många elever sätter likhetstecken mellan intelligens och matte. Att självförtroendet dalar enormt om man inte kan räkna. Då är man inte smart. Föreläsaren, som var just mattelärare, menade att det här måste förändras, att man måste arbeta för att öka elevernas självförtroende gällande matte. Och det var ju skönt, tänkte jag. Men sen tänkte jag det jag tänkt så många gånger: varför är det så viktigt att kunna dessa förbenade integraler och ekvationer? Är det inte själva kursinnehållet i matematik man ska fundera över? Det kanske ska förändras ganska drastiskt egentligen? Och om så sker, kanske det inte blir något likhetstecken mellan matte och att vara smart? För vilken sorts matematik är det vi har nytta av i dagens samhälle? Hm, det här blev kanske ett sidospår, men jag tänker att det är så mycket som sitter i skolans väggar som måste förändras. Murar som måste rivas ner. Matten fick klä skott den här gången - men det handlar ju lika mycket om andra ämnen. Vilken kunskap har vi nytta av? Varför? Reflektera mera!!

Innan jag återvänder till att putsa in oljan i köksbänken, avslutar jag med ytterligare citat från Omvärldsbloggen:

"Undervisningen måste istället gå ut på att hjälpa barn och ungdomar att utveckla en allsidig förståelse av hur samhället ser ut och fungerar och av sin egen roll och identitet i sammmanhanget. Annars klarar de inte av att hantera den verklighet som de ska leva i."

PS För att förstå titeln på detta inlägg, måste man nästan läsa Stefan Pålssons inlägg.. :-) DS

onsdag 2 december 2009

Fuska inte! Eller?

Nu klurar jag på det här med fusk. Det har nämligen varit på tapeten på jobbet. Både i vardagliga diskussioner och under beslutsfattande möten. Intressant och något man kan vrida och vända på en hel del. Vad är fusk egentligen?

Om man plitar ner saker man ska komma ihåg för att man är rädd att missa - är det fusk då? Är inte själva plitandet i sig ytterligare ett sätt att faktiskt komma ihåg? Om man använder mobilen för att leta reda på svaren under proven - är det fusk då? Eller ett kreativt sätt att ta reda på något man glömt eller inte vet? Vilken fakta är egentligen viktig att minnas utantill? I dag, när man så lätt hittar svaren om man glömt. Vad är viktigast? Att kunna utantill eller att veta var man hittar svaren? Både och? Hm...

För dryga året sedan var jag på en intressant föreläsningsdag. "Transito - en dag om framtiden" hette den och jag var där som medsponsor/representant för företaget jag jobbade på då. Vi lyssnade bl.a. på Bo Dahlbom och Nicklas Lundblad och det var verkligen en dag jag minns. Av många anledningar. Jag minns bl.a. berättelsen om den nyanställde mannen som fick i uppdrag av sin chef att sätta ihop en presentation om Madagaskar (eller vilket land det nu var) för att få kunderna de hade på besök att känna sig välkomna. Uppdraget fick han kvällen före framförandet. Lagom stressat. Vad gjorde han? Klippte och klistrade information från Wikipedia och dagen efter gjorde han en strålande presentation. Kunderna var nöjda, chefen var nöjd. Några år tidigare hade han fått liknande uppgift av sin lärare och han löste den på samma sätt. Vad hände? Fusk! Plagiering! Gör om!

Det finns företag som jobbar med verktyg för plagieringskontroll för att lärarna smidigt och enkelt ska kunna kontrollera sina elevers arbete, om de klippt och klistrat från nätet, om de tagit upphovsskyddat material o.s.v. Ett ganska vettigt verktyg, som bl.a. underlättar lärarens arbete som då slipper googla runt efter meningar som verkar vara kopierade. Idag finns ju fakta och information på miljoner fler ställen än i några läroböcker, så hur ska läraren kunna hålla koll på om eleven bara skriver av (om det nu gör något)? Men verktyget blir bara riktigt vettigt om man använder det som diskussionsunderlag med eleven och inte enbart som "fuskkontroll". Är det något som ska diskuteras så är det ju upphovsrätt, kopieringsskydd, den moraliska aspekten...förutom elevens sätt att lära och varför såklart.

Ja, använd dessa tidsbesparande verktyg som underlättar, men använd dem rätt. För fusk idag är inte vad fusk var igår. Och fusk är kanske inte alltid helt fel. Eller? Fusk finns. Det kan vi i alla fall vara överens om.